Kvarnens historia

Enar Tjärnström, bördig från Norsjövallen, var den förste ägaren till kvarnen som byggdes 1946. Han var mjölnarson och hade tidigare haft kvarnrörelse i Vännäsby innan han tillsammans med hustrun Dagny flyttade hit till hennes hemtrakter i mitten av 1940-talet.

Enar Tjärnström ägde kvarnen fram till januari 1968 då den köptes av Stig Ström, Orrliden och Harry Holmlund, Klutmark. Stig blev ensam ägare 1994 och han drev kvarnen fram till att den stängdes 2003.

Enar påbörjade arbetet med att bygga kvarnen i maj 1946. Byn hade vid den här tiden varit utan kvarn sedan sekelskiftet och de närmaste kvarnarna fanns i Klutmark och Burliden.

Kvarnen byggdes under en tid då det var svårt att få tag på materiel och maskindelar då krigsslutet bara låg ett år tillbaka i tiden. I oktober 1946 kunde dock slagkvarnen tas i bruk och det första fodermjölet kunde malas. Innan jul samma år kunde man också mala det finare siktmjölet.

 

I drygt 50 år snurrade kvarnstenarna i Skråmträsk kvarn och hundratals ton mjöl passerade. Kvarnen i Skråmträsk var vida känd för kornmjölet som höll en hög kvalitet.

Vid malning av kornmjöl skalades först kornet i ett skalverk, sedan maldes det i en stenkvarn för att slutligen hamna i sikten som hade åtta olika skikt. Bra kvalitet på kornet var viktigt men nog var det också en fördel att mjölnaren behärskade hantverket då en kvarnsten kunde väga 1500 kg och mjölet brändes om trycket var för högt.

På 1950-talet kom bönderna med häst och vagn till kvarnen. På morgonen kunde det stå flera ekipage i kö och det var ”först-till-kvarn”- principen som gällde. Väntan kunde bli lång men körkarlarna tyckte nog inte att det gjorde så mycket då de hade ganska trevligt i kvarnkammar’n där många ämnen hann dryftas och det medhavda fikat förtärdes.

Kvarnen blev en naturlig mötesplats för många men i och med att tidsbokning infördes vid ägarbytet 1968 så minskade köerna och den sociala samvaron kring kvarnen avtog men kvarnhjulen fortsatte att snurra.

Många är de säckar som burits i kvarnen. En säckelevator tog säckarna upp till andra våningen som sedan bars fram till vågen. Stig Ström berättar att man från början tog betalt per säck som maldes vilket innebar att bönderna fyllde säckarna till bristningsgränsen. Varje säck kunde då väga upp emot 100 kg.

Vissa moderniseringar gjordes bl.a. då man 1969 investerade för att kunna ta emot spannmål i lösvikt. I och med detta blev det tunga arbetet på kvarnen något lättare även om hanteringen av de tunga säckarna aldrig försvann helt. Även en blandare köptes in under denna tid.

2003 avslutade Stig Ström verksamheten i kvarnen som han som 15-åring varit med om att bygga.

2006 köptes fastigheten av Erik & Asta Hellgren som renoverade den för att sommaren 2009 öppna upp dörrarna till det sommarkafé som sedan dess bedrivits i Skråmträsk Kvarn.

Skråmträsk Kvarn med sin gamla kvarnmiljö har blivit ett populärt utflyktsmål för både närboende och turister. De senaste åren har kaféet gästats av ca 13 000 personer/sommar.

 

Text: Ewa Larsson & Asta Hellgren